Alla kammar är inte skapade lika. Att välja fel kamaxel kan faktiskt sänka motorns effekt istället för att höja den. Det här är en av de vanligaste frågorna vi får på Meksta, och svaret är aldrig enkelt – men det går att bryta ned i ett antal nyckelfaktorer.
Ett kambyte kan ge:
- Ökat vridmoment
- Bättre effekt vid högre varvtal
- Högre toppeffekt
- Smidigare tomgång
- Bättre bränsleeffektivitet
Men det är inte så enkelt som att byta kamaxel och köra fortare. Resultatet beror på din specifika motor, dina mål och hur fordonet ska användas.
Användningsområde – den viktigaste frågan
Hur ska bilen användas? Svaret ger en tydlig bild av motorns driftområde. En hård gatbil behöver fortfarande starkt mellanregister för att kunna dra genom växlarna, medan en dragracingbil kan köra med ett smalare effektband högt upp i varvtalet. Är det en daglig bil spelar tomgångskvalitet och gasrespons från låga varv stor roll.
Användningen styr alltså kamaxelns ”storlek” – hur aggressiv profilen behöver vara.
Effektmål
På samma sätt som användningsområdet hjälper effektmålet till att avgöra kamaxelns specifikationer. Det hjälper oss att smalna av alternativen beroende på den specifika tillämpningen.
En intressant detalj: en 2-liters turbomotor på 300 hk och en 3-liters turbomotor på 1 700 hk har väldigt olika behov, men en 2-liters sugmotor på 300 hk och den 1 700 hk-motorn kan faktiskt ha snarlik kamaxelprofil.
Varvband och effektkurva
Vi ställer den här frågan för att bestämma kamaxelns duration. Kortare duration passar lägre varvtal, längre duration passar högre varvtal.
Behövs det ett smalt arbetsområde men högt vridmoment – exempelvis för en jetbåt – eller ett bredare momentband för jämnare effektleverans i en klass med begränsad väggrepp? Det här påverkar även valet av lyftare och ventilfjädrar.
Turbo eller sugmotor?
Om motorn kör med turbo (eller kompressor) behöver vi veta det. Turbons storlek påverkar effektbandet och momentkurvan. Att matcha kamaxelprofilerna med turbons egenskaper är avgörande för bra resultat.
Bränsletyp
Bränslet påverkar mer än man tror. Att gå från bensin till exempelvis metanol ökar mängden bränsle fysiskt i insugsladdningen. I vissa fall behöver kamaxeltiming justeras för att kompensera för detta. Bränsletypen hjälper också till att bedöma motorns totala effektpotential.
Övrig motorspecifikation
Slaglängd, topplocksarbete, insug och avgas – hela paketet spelar roll. En långslagig motor kan ha en begränsande kolvhastighet som sätter ett tak för varvtalet. En helt original motor från luftfilter till ljuddämpare kan faktiskt förlora prestanda av en för vass kam.
Växellåda och utväxlingar
En tung bil med långa utväxlingar kan behöva något kortare duration och tätare nockvinkel för att maximera vridmomentet. En lätt bil med täta utväxlingar kan istället dra nytta av ett smalare effektband med mer toppeffekt på bekostnad av mellanregistret.
Växellådan påverkar även ventildrivningen. En sekventiell låda med hårda växlingar ställer högre krav på ventilfjädrar för att hantera den plötsliga avlastningen.
Sammanfattning
Det finns ingen universallösning. Rätt kamaxel beror på hela paketet: användning, effektmål, varvband, laddning, bränsle, motorns specifikation och växellåda. När vi på Meksta får den här informationen kan vi hjälpa dig att välja kamaxeln och tillhörande ventildrivsdelar som ger bäst resultat för just ditt bygge.
Kontakta Meksta så hjälper vi dig att hitta rätt kamaxel.
Läs även om flat tappet vs rulllyftare, hydraulisk eller mekanisk lyftare, kompression och kamval och hela ventildraget.